Känslorna blir starkare för var dag.. Det bildas en klump av ilska som bara vill explodera. Att förstå sina egna känslor är svårt, hur förstår man sig då på andras?! Det är för tidigt eller håller det på att bli försent?! Traditionen borde brytas och att känna att man förstår sig själv genom att vara med någon annan känns lite kusligt. Kanske mer än lite kusligt för tårarna rinner ner längs kinderna samtidigt som hjärtat ler så mycket att det håller på att spricka. Svårt att sova för tankarna sprutar åt alla håll. Lugnt och enkelt men ändå så jäkla stressigt och komplicerat.
Vad Är Det Som Händer?!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar